Tio personer i en norsk enkät uppgav att de under de senaste två åren kontaktats av någon som ville påverka resultatet av eller händelser i en idrottstävling i Norge. Ytterligare 27 kände till andra som kontaktats.[1][2] Bara en av fem anmälde händelsen, trots att det finns en skyldighet att anmäla.[1][2]
Enkäten riktades till spelare, tränare och domare i basket, fotboll, handboll och ishockey och var öppen 3–26 november 2025.[1][2] Den genomfördes av Lotteritilsynet, den norska spelmyndigheten, och publicerades den 10 juli 2026.[1]
| Lotteritilsynets idrottsenkät | 2023 | 2025 |
|---|---|---|
| Antal svar | 1 854 | 800 |
| Själva kontaktade för att påverka en tävling | 1,5 % | 1,3 % (10 personer) |
| Känner andra som kontaktats | 4,6 % | 3,3 % (27 personer) |
| Anmälde, bland dem som själva kontaktats | 21,4 % | 20,0 % |
| Har satsat pengar på egna tävlingar | 1,2 % | 1,0 % |
| Kännedom om regelverket (skala 1–5) | 2,73 | 2,86 |
| Har fått utbildning i regelverket | 13 % | 15 % |
800 svar från fyra idrotter
Lotteritilsynet fick 800 svar på enkäten, vilket motsvarar 4 procent av de tillfrågade. År 2023 kom det in 1 854 svar.[2]
Bland de svarande fanns 250 kvinnor och 550 män. Fördelningen mellan idrotterna var 220 från fotboll, 232 från handboll, 183 från ishockey och 165 från basket.[2]
Av de svarande var 242 aktiva utövare, 227 tränare och 144 domare. Totalt var 457 verksamma på lägre nivå eller i lägre divisioner och 77 på elitnivå. 112 av de svarande var under 18 år.[2]
Liknande undersökningar gjordes 2021 och 2023, vilket gör det möjligt att jämföra resultaten över tid.[2]
Eirik Haugen Tysse, jurist på Lotteritilsynet, säger att det har varit få matchfixningsfall i Norge. Målet med undersökningen är enligt honom att öka kunskapen om manipulation av idrottstävlingar.[1]
Kontakterna och anmälningarna
Tio personer uppgav att de själva hade kontaktats av någon som ville manipulera en match. Det motsvarar 1,3 procent av de svarande, jämfört med 1,5 procent 2023. Skillnaden är inte statistiskt säkerställd.[2]
Ytterligare 27 personer kände till andra som hade kontaktats. De motsvarar 3,3 procent av de svarande, mot 4,6 procent 2023.[2]
Bland dem som själva hade kontaktats anmälde 20,0 procent händelsen. Andelen var högre bland dem som kände någon som hade kontaktats: 29,6 procent. År 2023 var motsvarande andelar 21,4 respektive 25,3 procent. År 2021 var de 20,6 respektive 29,0 procent.[2]
Tysse säger att det är viktigt att anmäla sådana händelser för att förebygga matchfixning och att det också finns en skyldighet att göra det.[1]
Osäkerhet om insideinformation
Insideinformation är exempelvis information som inte är offentligt känd men som kan ge en fördel för att tjäna pengar på oddsen.[1]
I undersökningen uppgav 26 personer, 3,3 procent, att de hade kontaktats av någon som ville ha insideinformation från dem. Ytterligare 4 procent svarade att de var osäkra.[1][2]
Nio personer, 1,1 procent, uppgav att de hade använt eller delat insideinformation. Samtidigt svarade 3,1 procent att de var osäkra, en högre andel än 2023.[1][2] Enligt Tysse kan det tyda på att en del är osäkra på var gränsen går.[1]
Åtta personer, 1,0 procent, uppgav att de hade satsat pengar på tävlingar som de själva deltog i, jämfört med 1,2 procent 2023. Dessutom kände 41 personer någon som hade gjort det.[2]
Fler känner till reglerna
De svarande skattade i genomsnitt sin kännedom om idrottens regelverk mot manipulation till 2,86 på en skala från 1 till 5. År 2023 var genomsnittet 2,73 och år 2021 var det 2,47. Ökningen sedan 2023 är statistiskt signifikant.[1][2]
38 procent angav 1 eller 2 på skalan, jämfört med 44 procent 2023. Kunskapen ökade något i alla idrotter, roller och nivåer utom i handboll.[2]
15 procent uppgav att de hade fått utbildning i regelverket, mot 13 procent 2023. Samtidigt uppgav 69 procent att de inte hade fått någon utbildning.[2]
Färre misstankar i Sverige
I Sverige tog Spelinspektionen under 2025 emot två misstankerapporter om matchfixning från de integritetsorganisationer som myndigheten samarbetar med. Det kan jämföras med fem rapporter 2024 och tolv 2023.[3]
Sedan sommaren 2024 ska bolag med svensk licens snarast rapportera misstänkt matchfixning till Spelinspektionen. Under 2025 kom fyra sådana rapporter. Samma år granskade myndigheten rutinerna för att upptäcka och motverka matchfixning hos samtliga aktörer med vadhållningslicens.[3]
Samuel Wahlberg, samordnare mot matchfixning på Spelinspektionen, säger att matchfixares metoder kan vara avancerade och att myndigheten inte kan vara säker på att alla manipulationer upptäcks.[3]
En förordningsändring som trädde i kraft den 15 april 2025 tydliggör att Spelinspektionen ska motverka matchfixning och delta i det internationella samarbetet enligt Macolinkonventionen. Sverige undertecknade konventionen i december 2024.[4]
Samtidigt ökade omsättningen för kommersiellt nätspel och vadhållning hos bolag med svensk licens till 4 960 miljoner kronor under andra kvartalet 2026, en ökning med 7,1 procent jämfört med ett år tidigare och den högsta kvartalsnivån sedan 2019.[5]
Frågor om vadhållning och spelets integritet hör till debatten om spellagens framtida utformning.
Källor
- Ny undersøking om manipulering av idrettskonkurransar – Lotteritilsynet (Lotteri- og stiftelsestilsynet), 10 juli 2026.
- Manipulering av idrettskonkurranser – Spørreundersøkelse til idretten 2025 – Lotteritilsynet, juli 2026.
- Färre misstänkta matchfixningsärenden under 2025 – Spelinspektionen, 15 januari 2026.
- Regeringen stärker arbetet mot matchfixning – Regeringskansliet, 13 mars 2025.
- Statistik – omsättning på spelmarknaden per kvartal – Spelinspektionen, hämtad 23 oktober 2026.
Relaterade artiklar
Erik Vinter är senior reporter på Samtidsmagasinet och bevakar dagliga kultur- och nöjesnyheter.