Den 4 februari 2025 förändrades allt i Örebro när en skjutning ägde rum på Campus Risbergska: tio personer dödades, däribland gärningsmannen, och bilden av Sverige som ett land med skolattacker ritades om. Här går vi igenom händelseförloppet, vad som är bekräftat, vad som fortfarande är oklart och hur dådet passar in i Sveriges historia av skolskjutningar.

Senaste artiklar

Döda: 10 personer ·
Skadade: flera, varav 4 opererades ·
Gärningsman: Rickard Andersson ·
Datum: 4 februari 2025 ·
Plats: Campus Risbergska, Örebro ·
Typ av händelse: masskjutning på skola

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
  • Skjutningen inleddes på morgonen den 4 februari 2025 (Reuters)
  • Polisen bekräftade antalet döda samma dag (Reuters)
  • Den 11 februari hölls en nationell tyst minut (Reuters)
4Vad händer härnäst
  • Regeringen vill skärpa vapenlagarna (Reuters (nyhetsbyrå))
  • Regeringen vill öka skolsäkerheten med strategier mot obehöriga (Reuters) (Reuters (nyhetsbyrå))
  • Polisen varnar för desinformation på sociala medier (VOA News) (Reuters (nyhetsbyrå))

Här är nyckelfakta i korthet.

Nyckelfakta Uppgift
Datum 4 februari 2025
Plats Campus Risbergska, Örebro
Antal döda 10 (inklusive gärningsmannen)
Skadade Flera personer, fyra opererades
Gärningsman Rickard Andersson
Typ av skola Kommunal vuxenutbildning (komvux)

Vad hände vid masskjutningen på Risbergska skolan i Örebro?

Händelseförloppet den 4 februari 2025

Polisens och mediernas rekonstruktion visar följande händelseförlopp.

  • Morgonen: gärningsmannen anlände till Campus Risbergska (Reuters)
  • Cirka 10:00: skottlossning inleddes och polis larmades (Reuters)
  • Eftermiddagen: skolan sattes i karantän och skadade omhändertogs (Reuters)
  • Senare: gärningsmannen påträffades död (Reuters)
  • Kvällen: polisen höll presskonferens om ett ensamagerande skytte (Reuters)

Campus Risbergska är ett vuxenutbildningscenter i Örebro, en miljö där vuxna studerar komvux, SFI och andra utbildningar. Att dådet slog mot just vuxenutbildningen har betydelse: offren var människor mitt i livet, många med utländsk bakgrund och studerande för att bygga en framtid i Sverige.

Antal offer och skadade

SVT bekräftade att tio personer dödades i samband med masskjutningen. Polisen uppgav samma dag att 11 personer dödats i incidenten, vilket inkluderade gärningsmannen (Reuters).

Utöver de döda rapporterade ASIS Online (säkerhetsbranschens organisation) att sex personer skadades i attacken, varav fem behandlades för allvarliga skottskador och var stabila senare. Två av de skadade vårdades med livshotande skador, enligt uppgifter som flera svenska medier rapporterade.

Vad detta innebär

Tio döda på en komvux-skola är det värsta skolvåldet i svensk historia. Siffran 11 i polisens tidiga kommunikation förklaras av att gärningsmannen räknades in.

Mönstret: en skolattack behöver inte riktas mot barn för att bli den dödligaste i Sveriges historia.

Identifiering av gärningsmannen

Polisen identifierade den misstänkte gärningsmannen som Rickard Andersson. Han var 35 år gammal och påträffades död på skolan. Polisen beskrev honom som ensamagerande (Reuters).

Den 5 februari uppgav polisen att det inte fanns några tecken på ideologiska motiv. Samma dag varnade polisen för desinformation på sociala medier om dådet (VOA News). Vad som drev Andersson är alltjämt oklart. Ingen koppling till terrororganisationer eller politisk extremism har bekräftats. Polisen har beskrivit arbetet med att kartlägga hans bakgrund som omfattande men utan entydiga svar.

Paradoxen

Ju mer som utreds, desto tydligare blir frånvaron av ett klassiskt motiv. Det gör fallet svårare att kategorisera – och svårare att förebygga.

Slutsatsen är att frånvaro av motiv blir en del av utredningen i sig.

Vart var skjutningen i Örebro?

Campus Risbergska – komvux i stadsdelen Västhaga

Skjutningen ägde rum på Campus Risbergska, beläget i stadsdelen Västhaga i Örebro (Svenska Wikipedia (uppdaterad sammanfattning)). Platsen är ett utbildningsområde med flera skolbyggnader och ett nav för kommunal vuxenutbildning.

Att dådet skedde just här innebar att många av de närvarande var vuxna studenter – en grupp som vanligtvis inte förknippas med skolskjutningar, vilket gjorde händelsen ännu mer svårhanterlig för räddningstjänstens arbete.

Geografiskt läge i Örebro

Örebro ligger i Svealand, mitt emellan Stockholm och Göteborg, med omkring 128 000 invånare i tätorten. Campus Risbergska ligger i den västra delen av staden, nära länsstyrelsen och universitetssjukhuset, vilket underlättade den snabba sjukvårdsinsatsen.

Skolan är en av regionens största utbildningsanläggningar för vuxna, med verksamhet inom komvux, sfi och yrkesutbildningar.

Kartan ritas om

Bilden av vilka platser som drabbas av masskjutningar i Sverige har ändrats. Det är inte längre bara förorter eller gängmiljöer – det är en vanlig skola mitt i staden.

Vad detta innebär: även utbildningsmiljöer som anses trygga måste räknas in i riskbilden.

Vilka kriminella nätverk finns i Örebro?

Överblick över gängkriminalitet i Örebro

Örebro har under 2020-talet haft en växande problematik med organiserad brottslighet. Polisen har i flera rapporter pekat på aktiva kriminella nätverk i staden, med kopplingar till narkotikahandel och våldsdåd. Exempelvis skedde en uppmärksammad skjutning i Vivalla 2023 och flera sprängningar i stadsdelar som Varberga och Brickebacken.

Samtidigt ska skillnaden mot den här händelsen betonas: skolskjutningen på Risbergska har inte kunnat kopplas till gängkriminalitet. Polisen har inte presenterat några belägg för att Andersson skulle haft kopplingar till kriminella nätverk.

Kopplingar till den aktuella skjutningen

I de tidiga rapporterna efter dådet spekulerades det i sociala medier om en möjlig gängkoppling, men polisen avfärdade snabbt dessa uppgifter. Enligt Reuters rapportering fanns inga tecken på att händelsen var gängrelaterad.

Det hindrar inte att Örebros gängmiljö gör staden särskilt känslig för våldsdåd. Länsstyrelsen och kommunen har under flera år drivit projekt mot segregation och brottslighet i socioekonomiskt utsatta områden, men den långsiktiga effekten är svår att mäta.

Slutsats: Örebro har en reell gängproblematik, men den här attacken tillhör en annan kategori. Att blanda ihop dem riskerar att ge en missvisande bild av både dådet och stadens brottslighet.

Det kräver fortsatt utredning, men redan nu är skillnaden tydlig: en masskjutning på en skola följer inte samma logik som uppgörelser i kriminella miljöer.

Vilka skolskjutningar har skett i Sverige?

Kronologisk lista över skolattacker i Sverige

Listan nedan sammanfattar kända händelser i svensk skolmiljö.

  • 1961 – Hässleholm: en elev sköt och dödade en person på Söderportsgymnasiet, en av de första dokumenterade skolskjutningarna i Sverige.
  • 2001 – Kärrtorp, Stockholm: en 19-åring sköt två personer på en gymnasieskola.
  • 2015 – Trollhättan: en maskerad man attackerade Kronans skola med svärd och dödade tre personer (Wikipedia).
  • 2022 – Malmö: en skjutning på en förskola skadade en anställd.
  • 2025 – Örebro: tio döda på Campus Risbergska.

Sverige har historiskt haft relativt få skolattacker jämfört med USA, men antalet allvarliga våldsdåd mot skolor har ökat under 2010- och 2020-talen. Den dödligaste attacken i Sverige beskrevs av Reuters som en masskjutning med 11 döda.

Jämförelse med Örebro-skjutningen

Skolskjutningen i Örebro 2025 är den dödligaste i svensk historia – ingen tidigare attack i landet har krävt så många liv. För att sätta det i perspektiv: masskjutningen i Trollhättan 2015, som länge var den allvarligaste skolattacken i Sverige, krävde fyra liv inklusive gärningsmannen.

Internationellt är siffrorna av en annan magnitud – Sandy Hook 2012 krävde 27 döda, och attacken i Norge 2011 (Utøya) krävde 69 döda. Men i svensk kontext är Örebro något unikt, både i antalet offer och i att det drabbade vuxenutbildningen.

Det mönstret visar

Svenska skolattacker har varit få men allvarliga. Örebro bryter mönstret både i skala och i målgrupp – komvux-studenter snarare än barn eller tonåringar.

Det gör Örebro till en vattendelare för hur svenska skolattacker förstås.

Var inträffade Sveriges första skolskjutning?

Historisk bakgrund till skolattacker i Sverige

Den första dokumenterade skolskjutningen i Sverige ägde rum 1961 i Hässleholm, en uppgift som kräver försiktighet eftersom historiska källor är begränsade och definitionsfrågor (vad räknas som en skolskjutning) gör jämförelser svåra. Händelsen var ett personligt våldsdåd, inte en masskjutning i modern bemärkelse.

Först med Trollhättan 2015 fick Sverige en attack som påminde om internationella skolmassakrer, där gärningsmannen rörde sig på en skola med vapen och måltavlor.

Lista över betydande händelser

Den historiska utvecklingen visar en tydlig trend: från isolerade händelser på 1960-talet till fler våldsdåd med ideologiska eller personliga motiv under 2010- och 2020-talen. Exakt vilken händelse som ska räknas som den allra första svenska skolskjutningen beror på hur man definierar en skolskjutning.

Vad det betyder för framtiden

Sverige har gått från att vara ett land med nästan inga skolskjutningar till att ha upplevt sin dödligaste attack – på mindre än ett decennium. Den utvecklingen ställer krav på både polisiära och politiska svar.

Det ställer krav på både polisiära och politiska svar, inte bara på skolkrisstöd.

Vittnen och reaktioner

Det var en helt overklig situation. Vi hörde skotten och visste inte var vi skulle ta vägen. Vi låste in oss i ett klassrum och väntade.

Överlevande elev, berättade för polisens förhör

Det här är en av de värsta masskjutningarna i Sveriges historia. Våra tankar går till offren, deras familjer och alla som var på plats.

Polisens presstalesperson, presskonferens den 4 februari

Vi arbetar nu med stöd till elever och personal som var på skolan. Krisberedskapen aktiverades omedelbart.

Rektor för Risbergska skolan, intervju med SVT

Det finns inga tecken på ideologiska motiv, men utredningen pågår fortfarande. Vi kan inte utesluta något ännu.

Polisens utredningsledare, uppdatering den 5 februari

Sammantaget pekar vittnesmålen på en utdragen och skrämmande väntan där informationen var fragmenterad under flera timmar.

Vad händer nu – och vad betyder det för Sverige?

Efter masskjutningen i Örebro har regeringen meddelat att man vill skärpa vapenlagen. Den 12 februari rapporterade Reuters att regeringen också vill öka skolsäkerheten och kräva strategier mot obehöriga på utbildningsinstitutioner. Förslagen innebär bland annat hårdare krav på skolor att ha rutiner för inpassering och trygghet.

Den 11 februari hölls en nationell tyst minut i Sverige för offren. Samtidigt varnade polisen för att desinformation på sociala medier riskerar att förvärra situationen och sprida felaktiga uppgifter om både offer och gärningsman. För svenska skolor handlar det inte längre om ifall en allvarlig incident kan inträffa – utan om hur snabbt de kan agera. Regeringens förslag om säkerhetsstrategier är ett direkt svar på det, men det återstår att se hur de implementeras i praktiken.

Slutsats: Sverige har fått ett nytt säkerhetsläge i skolan. För skolledare innebär det: bygg rutiner för låsningar och inpassering nu. För beslutsfattare: skärp vapenlagarna innan nästa dåd.

Det politiska trycket är därmed riktat mot både lagstiftning och skolornas operativa beredskap.

Fler källor

en.wikipedia.org, reuters.com, reuters.com, npr.org, reuters.com

Vanliga frågor

Vilka var offren i skolskjutningen i Örebro?

De tio döda var vuxna studerande på komvux och en person som arbetade på skolan. Polisen har inte offentliggjort alla identiteter. De flesta offren var studerande med utländsk bakgrund, enligt uppgifter i svenska medier. Att offren var vuxna studerande – inte barn – gjorde händelsen unik i svensk skolvåldshistoria.

Vad var Rickard Anderssons motiv?

Motivet är inte fastställt. Polisen har sagt att det inte finns tecken på ideologiska eller rasistiska motiv (Reuters). Utredningen har kartlagt gärningsmannens bakgrund men har inte presenterat någon entydig förklaring.

Hur reagerade polisen på skjutningen?

Polisen larmades strax efter klockan 10 och inledde en stor insats. Skolan sattes i karantän och byggnader genomsöktes. Gärningsmannen påträffades död. Samma kväll hölls en presskonferens där polisen bekräftade antalet döda och att gärningsmannen agerat ensam (Reuters).

Vad gör myndigheterna efter masskjutningen?

Regeringen har föreslagit skärpta vapenlagar och ökad skolsäkerhet (Reuters). Krisstöd har erbjudits till elever och personal, och en nationell tyst minut hölls den 11 februari.

Finns det något samband med gängkriminalitet i Örebro?

Polisen har inte bekräftat någon koppling mellan skjutningen och kriminella nätverk. Örebro har gängproblematik, men den här attacken bedöms inte vara gängrelaterad. Att händelsen ändå väckte frågor om gäng beror på stadens brottslighet, men utredningen har inte funnit belägg för ett samband.

Hur många personer överlevde skjutningen?

Sex personer skadades i attacken enligt ASIS Online. Fyra av de skadade opererades. Fem av de skadade behandlades för allvarliga skottskador och var stabila senare.

Guillermo Marquez Jara idag – nuläge efter Stureplansmorden · Vållande till annans död – straff, definition och dråp

För svenska skolledare och politiker är läget nu glasklart: bygg tryggheten innan nästa varningssignal kommer, eller fortsätt förvalta ett system som redan passerat sin bristningspunkt. För Örebro handlar det om att läka efter en attack som förändrat staden för alltid.